Tvestjärtar och ett välkomst fyrverkeri
7 aug 2023
Vaknade imorse av ett tvestjärt nyp på benet… nere i sovsäcken. En syrsa kom hoppandens och landade på min kind innan sömnen helt lämnat. Har under natten nästan inte sovit alls då åskan och blixtarna länge avlöste varandra i ett magiskt fyrverkerier. För att inte tala om ösregnet. Och när jag trodde att jag äntligen skulle få sjunka in i drömmen började det om igen. Åt frukost tillsammans med myrorna… oj, här bor visst rödmyror också. 🫣 De kittlar inte bara som de små gulliga svart-myrorna. Ja, åsså hittade jag ju sniglar i frukostskålen. 🙈Tur att jag trotts tröttheten uppfattade dem innan jag hällde på fruktsalladen.
Är heelt mörbultad efter mitt första dygn på det nya stället. Hade glömt att det alltid är en omställning och inställning att landa på marken på en ny plats. Lager av biologiska och organiska rytmer och ceremonier pågår redan överallt. Det tar ett tag att känna in, hitta mig själv i det hela och sedan värdigt börja skapa en vardag i harmoni med det nya sammanhanget av små och stora omständigheter, varelser och väsen.
Ibland undrar jag om jag ändå inte tappat det lite/mycket. Det galna är att det är just det jag beskriver ovan som gör att jag känner mig verklig och levande just nu. Att i intim relation med det mest basala och jordnära interagera i cykler av liv och död. Att hitta tillbaks till min plats i det och i de stora rytmerna som årstiderna, värmen, kylan, vädret och alla elementen. Allt det som ursprungligen är vi. Att uppleva mig som en del, helt konkret nere bland krypen och allt annat på jordens närmaste yta.
Ja, nu är jag hemma igen på riktigt. Här… eller var som helst i naturen, på marken, i vädret bor jag. Det är nåt ofattbart med det… även för mig efter nästan ett år ute. Jag skulle ju bara utforska något nytt. Förstod verkligen inte hur djup känslan av att äntligen komma hem skulle bli. Jag är absolut inte nån friluftsperson eller vildmarksnörd. Varken biologiskt eller zoologiskt intresserad egentligen. Heller ingen jägare eller fiskare. Det enda jag är är en människa som vill veta, känna och erfara vad det är att vara människa... på riktigt. Och det ledde mig hit; hem.