Kriget med myrorna och vägar att leva tillsammans i skogen

Jag har ju varit orolig enda sen jag först hittade myrstacken som ligger nära mitt hem Ugglemossa. Minns att jag googlade, läste och frågade alla som möjligen kunde ha erfarenheter av att leva nära myror. Tillslut beslutade jag mig för att ta hjälp att flytta stacken. Såg för mig en vår och en sommar med myror överallt och att kanske till och med bli tvingad att flytta själv. Läste att man kan flytta en stack tidig vår eller höst när myrorna sover. Så jag bestämde mig att göra det nästkommande dag och minns fortfarande hur nöjd jag kände mig och hur djupt jag sov den natten.

Morgonen kom, solen sken och det blev plötsligt ganska mycket varmare bara på ett dygn. Gick förbi myrstacken när jag skulle på min tack-promenad och såg till min fasa att myrorna vaknat precis den morgonen. Det kryllade plötsligt i den tidigare helt stilla stacken.

Ok, så vad gör jag nu? Jag kände paniken komma och den satt i i flera veckor. De var många och jag blev biten flera gånger om dagen. Det var uppenbart att gränserna inte var tydliga mellan oss och jag blev mer och mer stressad. De var ju överallt. Var skall jag vara? Dock var de få inne i Lávvun och jag provade att göra ett avtal med dem. Jag lovade att inte röra en enda myra utanför Ugglemossa om de håller sig utanför mitt space. De som kommer in tar jag mig rätten att döda.

Något hände därifrån. Jag har nästan inte haft några inne sedan dess. Förutom hästmyrorna förstås. De har troligen ett bo i stubben som är mitt bord mitt i Lávvun och är placerat alldeles vid min bädd. De syns sällan på dagen för de är nattaktiva. Alltså vakna när jag ligger och sover 20 cm från deras bo.

Hästmyror är de största och blir man biten så gör det sjukt ont. Eftersom de inte tagit hänsyn till mitt avtal trots att jag upprepade det flera gånger bestämde jag mig för köpa myrmedel och hälla i stubben. Men när jag väl stod där och skulle hälla gick det liksom inte. Vid närmare eftertanke har jag bara blivit biten en gång av en stor myra och det var utanför Ugglemossa. Jag beslutade att de får vara kvar så länge ingen rör mig eller någon av mina gäster. Det är över en månad sen nu och inget har hänt. De verkar vara riktigt fredliga och mer intresserad av sitt eget liv och arbete än av mig.

Veckorna gick, jag hade lyckats skapa ordning och frid i mitt bo-utrymme men fortsatte att spana på mina grannar stack-myrorna för att finna ut vad de är för några och vad de har för vanor. Jag läste mycket om myror upptäckte att det ju inte bara finns stackmyror utan både svart-, röd-, och hästmyror. Alla bor på olika sätt och har olika levnadsvanor.

Då jag kände att jag ju inte bara kan sitta inne i min Lávvu hela dagarna behövde jag förstå hur alla där ute lever och hur jag kan hitta ett sätt att leva sida vid sida. Jag satt mycket på marken mitt bland dem. Upptäckte att de inte gillar min renfäll. Troligtvis är den för krånglig för dem att gå på. Jag kunde sitta på fällen relativt ostörd och bara tona in på deras vibb.

Det tog kanske två eller tre dagar så klickade vi. Jag har varit med om det förr med andra djur. Det är liksom som att jag behöver falla in på myr och småkryps frekvensen och där får jag vara ifred. Jag har inte blivit biten en enda gång sen dess och har det mjukt och avslappnat med alla myrorna nu i stort sett. Rödmyrorna är dock lite svåra att nå men på något sätt så lyckas jag undvika dem tillräckligt bra för slippa bli ofredad.

Ja, kriget med myrorna är över. Istället både fascineras jag av dem och deras liv… och till och med gillar att ha dem runt mig. Det är en extremt energifylld och på ett sätt intelligent sfär de håller i skogen. Den ger mig gnista och inspiration på många sätt. För att inte tala om uthålligheten de har och samarbetet de är kapabla till. De är coola och magiska små skogvarelser på riktigt.

Men så är det myggen då…

Jag fattar inte dem på något plan känns det som och jag är långt ifrån avslappnad i deras närvaro. Tycker att jag försökt allt men de lämnar mig bara med en längtan till hösten och vintern än så länge. Fortsätter dock att jobba på det.

Fortsättning följer alltså på resan att slappna av och vibba in i naturens småkryps sfär…

Nästa
Nästa

De största utmaningarna i livet i skogen och att skala av den digitalt styrda världen…