Att vara kvinna i vildmarksvärlden

28 feb 2024

Det är varken nytt eller oadresserat att vår historia och kultur är förgiftad av det och samhällsstrukturerna lika så. Dock är vi så indoktrinerade ända in i cellerna att mycket av det är kvar i våra system som normalt… alltså en viss grad av normaliserad förgiftning som ill exempel kan låta som “Jamen det är så långt vi kommer just nu” eller “Ja, ja… det blev i alla fall lite bättre”. Vi glömt därför bort hur viktigt det är med Olika som kompletterar varandra. Vad jag pratar om är såklart ojämlikhet och hierarki vad det gäller manligt och kvinnligt.

I vildmarken blir det extremt tydligt. Männen är generellt starkare och snabbare och kvinnorna är generellt mer sensitiva, inkännande, intuitiva och har oftast bättre djupkontakt med både naturen, djuren och flocken. Det finns såklart både urstarka kvinnor och super sensitiva män men jag pratar genomsnitt här som du säkert förstår. Hur som helst är dessa kvaliteter en bra kombo och det är väldigt enkelt att se att de kompletterar varandra perfekt i ett överlevnads kitt.

Trotts det har jag fått uppleva att den ovan nämnda förgiftningen även finns i vildmarksvärlden bland de människor som rör sig där. Det är tydligen fortfarande, efter tusentals år, en så djupt normaliserad förgiftning att vi blir blinda för vårt eget bästa även i kontexter där det borde vara uppenbart att det inte funkar optimalt att inte värdesätta och använda alla förmågor som finns och behövs oavsett hierarkisk prioritet.

I den oroliga tid vi lever i nu är det dags att avgifta och inse att det inte längre kan få finnas hierarkiska strukturer runtomkring livsviktiga överlevnads förmågor och kvaliteter. Vi måste ta in på djupet att oavsett om vi kallar det eller upplever det som kvinnlig och manligt så finns det kvaliteter i Olika som är nödvändiga att kombinera. Nödvändiga för att vi skall ha de bästa förutsättningar att hitta nya vägar, skapa hållbarhet och/eller rent av överleva.

Har precis lyssnat klart på en bok som heter “Never Alone” och är skriven av Woniya Dawn Thibeault. Woniya var med i 6:e säsongen av “Alone”, en själv filmad vildmarksöverlevnadsutmaning tillika amerikansk tv.show där hon kom tvåa. Hon blev senare inbjuden till programmets "all-star"-utmaning, Alone: Frozen, där hon blev den första kvinnan att vinna Alone och satte ett nytt rekord för kumulativa dagar solo i vildmarken på showen, totalt 123 dagar.

Hon säger själv att “Erfarenheterna förändrade mitt liv och hjälpte mig att dela med världen inte bara hur starka kvinnor är, utan också hur att närma sig vildmarken från en plats av kontakt och relation är bättre än att försöka erövra eller bekämpa den.”

Trotts att jag aldrig varit dragen till upp triggade äventyrs realities (har heller inte sett Alone) vill jag alltså varmt rekommendera boken “ Never Alone” av Woniya Dawn Thibeault till alla men speciellt till dig som är kvinna och älskar äventyret som den vilda naturen erbjuder. Boken har varit ett djupt stöd för mig att våga vara mer kvinna i mitt eget möte med den yttre naturen och de människor, både män och kvinnor, jag delar det äventyret med.

Dags att uppgradera mjuka kvalitet som avgörande överlevnads skills i alla sammanhang.

Föregående
Föregående

Skönhet

Nästa
Nästa

Rädsla, vind, vänner och fukt